Ja, nu har jag ingenting bättre för mig så jag lägger upp två videos. Den första är en "hyllning" till kära 9K och den andra är när Elin och jag framträder med "Jar of hearts". Enjoy :)
Hoppas alla hade en trevlig midsommar, det hade jag. Jordgubbsplockning, fika hos mormor och senare midsommarmiddag hemma hos oss. Inget stort, festligt utan litet och mysigt. Vi ska fira även idag med familjen Jonsson.
Midsommar är ganska... besynnerligt egentligen. Vi firar att det är mitt i sommaren trots att sommaren knappt börjat, vi klär ett kors med blommor och blad och dansar runt det och sjunger om grodor och grisar... Folk från andra länder tycker nog vi är ganska lustiga.
Jordgubbsplockning!
Jordgubbar!
Jordgubbar!
Tänkte kanske se ut såhär idag.
Bilden är från förra veckan men kläderna är desamma... ;)
Glad midsommar allihopa! Tänk vilken mysig högtid detta är med ringdans och blommor och god mat, om solen vill visa sig det vill säga. Den har ju en förmåga att hålla sig borta på midsommar men vi får hoppas! Just nu ser det ganska lovande ut, jag ser en del mörka moln men just nu skiner solen faktiskt.
Vi börjar vår midsommar med att plocka jordgubbar med mormor och morfar. Vi ska inte fira med stång och så, bara ha en mysig dag med dem. Så snart är det dags att ge sig av mot jordgubbslandet!
Oj, det här var en svår... Jag har så många låtar som betyder något för mig.
Men om jag måste välja en så finns det en låt som på något sätt varit med mig i många år. Jag tror att den här låten är grunden för alla musikallåtar som finns och som har funnits, den är tidlös och trots sina 72 år är den fortfarande otroligt älskad. I våras blev det min tur att få representera den efter en lång rad andra före mig och jag är otroligt stolt och ärofylld över att få ha varit bara en liten, liten del av detta stora fenomen.
Varsågoda och njut av originalet... the one and only...
Godmorgon. Idag ska jag till tandläkaren, inte något som jag är jätteförtjust över. Inte för att jag är rädd för att gå till tandläkaren, men jag gillar det inte. Att någon står och grötar och kollar i ens mun är inte det bekvämaste precis... speciellt inte när han klagar på att jag måste göra si och jag måste göra så.... Men det är väl bara att göra, jag gör ju det för mitt eget bästa!
Jag har förresten fått ännu en fråga att besvara. Jag fick även en förfrågan om jag kunde ha en frågestund någon gång och om intresset finns kan jag självklart ordna det, så håll utkik efter det den närmsta tiden.
Frågan lyder: "Vilket/vilka av samhällets brott gör dig som mest upprörd, på vilken åldersgeneration och varför? Beväpnat rån, misshandel m.m. Ja, du förstår nog."
Jag måste nog svara våldtäkt på den här frågan... För efter vad jag har hört så skadar det en person otroligt inte bara fysiskt utan också psykiskt. Speciellt när det händer barn och ungdomar. Det är nog det värsta brott jag kan komma på, jag tror nog jag tycker det t.o.m är värre än mord. En person som blir mördad dör ju direkt (hemska tanke) och behöver inte lida väldigt mycket men en som blir våldtagen måste leva med sina sår hela livet. Jag kan föreställa mig att det är otroligt svårt att gå vidare efteråt och otroligt svårt att någonsin kunna lita på någon igen...
Nu sjönk stämningen en aning...
Vi tänker positivt genom att titta på ett roligt klipp. Jag hittade detta genom ett annat klipp som handlar om ungefär samma sak på min vän Petras blogg för ett tag sedan och jag ville bara dela med mig av detta för det är verkligen påhittigt och jag skulle gärna vilja att det fanns sådana här i Eskilstuna också! :)
Är precis hemkommen från en promenad. Det var skönt till en början, alldeles lagom varmt och det blåste uppfriskande. Det enda som oroade mig var de mörka, tunga molnen som nyligen ersatt den soliga himlen och som hotade att falla rakt ner på mig när som helst. Jag hoppades att de kunde vänta med det tills jag var i säkerhet innaför min dörr.
Jag kände inte en droppe efter jag gått drygt halva sträckan och jag trodde att jag kanske skulle klara mig. Då öppnade sig himlen och störtregnet öste ner. Som tur var hade jag tagit med mig ett paraply och klarade mig därmed relativt bra, i alla fall den övre halva av mig. Den undre halvan blev däremot dyngsur. Det hade inte varit så hemskt om det inte hade blåste så himla mycket. Vinden tog tag i mitt paraply, vände det ut och in och tog tag i den så jag nästan trodde att jag skulle flyga iväg som Mary Poppins.
Till slut kom i alla fall min snälla mamma och hämtade upp mig med bilen så jag skulle slippa bli ännu blötare. Nu när jag sitter och skriver om detta ösregn är det soligt utanför igen!
Tja... detta är väl ganska onödigt egentligen. Jag tjatar ju om mina drömmar titt som tätt men nu berättar jag igen då.
Min högsta dröm är att få jobba med musikal, att kunna leva på det jag älskar att göra. Jag vill spendera hela min tid till sång, dans och teater. Jag skulle även vilja vara med i filmer och liknande och även spela in egna skivor och ha egna konserter. Så min dröm är nog att bli både och, artist och skådespelare. Dansen vill jag inte släppa men jag tror inte att det är något jag vill satsa på som egen karriär, men så mycket som det används inom musikal är jag otroligt nöjd med.
Om jag fick drömma helt fritt utan gränser är såklart den högsta drömmen att få spela på Broadway, även om den chansen är ytterst liten.
Jag tror inte att jag skulle kunna leva utan sången, dansen och teatern. Tänk vad grått och trist livet skulle vara, utan den där enorma kicken man får av att stå på scen och blicka ut över publikens förväntansfulla ansikten. Att underhålla är det jag brinner för och det jag ska satsa på. Det känns nästan som om jag är beroende av den där kicken, jag kan svära på att den är bättre än alla sorters droger som finns i hela världen (inte för att jag provat...). Men jag är beroende av den och att få uppleva det som del av mitt arbete är min högsta dröm.