tisdag 5 juli 2011

1 år har gått och än håller vi kvar vid vad vi fått

Kalmarunionen firar 1-årsjubileum. Idag är det 1 år sedan 13 flickor från olika delar av landets träffades i Kalmar, på Högalids folkhögskola, för att alla delta i en veckolång musikalkurs.

Jag fick många fina vänner där och vi träffas regelbundet, snart känns det som om det är dags igen. Jag tycker om er väldigt mycket ska ni veta, jag är otroligt glad att jag fick vara med om detta och lära känna er.

Idag landade det här i min brevlåda.














Det var en DVD med en otroligt fin, nostalgisk film som Kristina klippt ihop och skickat till oss alla. Verkligen jättefint, i kuvertet fanns även ett brev. Jag blev otroligt nostalgisk när jag såg filmen och kunde inte sluta le!
Tack så jättemycket, Kristina!

Och GRATTIS alla stjärnor på vår dag!
















måndag 4 juli 2011

Vankades av och an

Herregud vad jag har varit seg idag... Jag har inte gjort mycket nytta kan jag säga. En promenad har jag tagit och jag har sjungit en stund och spelat piano en stund, det är nog det enda. Men man måste väl få ha sådana dagar också... Nu ska jag snart gå och laga stuvade makaroner och stekt falukorv, trots att jag segat så mycket har dagen gått relativt fort.

Ännu ett onödigt inlägg. Det märks när jag har tråkigt... Jag har dessutom läst ut boken jag höll på med. Den kan jag rekommendera starkt! "Varför gråter inte Emma?" heter den och den handlar om morden på de två barnen och mordförsöket på deras mamma, Emma, i Arboga. Den var verkligen jättebra, både fin, spännande, hemsk och otroligt sorglig. Det berättas för det mesta ur hennes egen men även hennes pappas och ibland hennes mans synvinkel och allt är sant! Det är verkligen otroligt hemskt det som hände och jag kan inte förstå hur man klarar att gå igenom något sådant! Om ni inte har läst den borde ni göra det, den går knappt att lägga ifrån sig när man väl börjat!

Jag fick förresten ett sånthär (nedan) i lördags på Holmberget, det var lite status... Haha... ;)


söndag 3 juli 2011

Dag 19 – Någon som betyder mycket

Nu måste jag säga Moe. Vi kan prata och skratta om allt och det finns ingen som jag kan vara så nördig med... Jag är så glad att du är min vän Moa! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva... men jag hoppas det räcker. Du förstår mig! :)




Nu vill jag inte välja och utesluta några av mina andra vänner, nu vill jag inte att någon ska känna sig bortvald eller mindre älskad och så vidare, för så är det absolut inte! Jag tycker om alla min vänner otroligt mycket. Puss på er! :)

Sommarkväll på berget med musik som strömmar genom luften

Gårdagen var fantastiskt mysig. Mysigare atmosfär får man leta efter!

Vi kom till Holmberget kl 15 och skulle soundchecka efter det gick jag och Ellen hem till min mormor där vi sminkade oss, åt och bytte om. Sen gick vi tillbaka till Holmberget för en sista uppladdning innan det var dags. När det väl drog igång kändes det inte som om det tog lång tid innan det var slut, trots att det var nästan 20 låtar. Jag är nöjd med mina framträdanden, det gick jättebra. När solen var påväg ner var bandet inne på sina sista låtar och mysfaktorn på Holmberget steg. Då samlades även en grupp personer rakt nedanför scenen och stod där och dansade och sjöng med, haha.
Har jag förresten berättat vad jag sjöng? Det var ju en hyllningskonsert till Ted Gärdestad så det vara bara låtar av honom, jag sjöng "I'd rather write a symphony" och "När showen är slut".

Det var minst 700 personer i publiken. De satt utspridda nedanför scenen, upp på höjden, på klipporna, på sidorna, vägen upp till restaurangen - det var folk överallt! Och det såg så härligt ut där de satt med sina hopfällbara stolar och filtar.

På dagen var det nästan outhärdligt att vara utomhus, i alla fall i solen. Det var otroligt varmt, så jag ändrade mitt beslut om att ha utsläppt hår till att ha uppsatt. Här kommer bilder på vad jag hade på mig och hur jag såg ut, bilderna är dock tagna efter konserten så sminket och så är inte lika fint som det var från början men det får duga.

Live-bild ;)

Close up
Ett litet och ett stort örhänge
Kjedjehalsband i flera lager
Guldarmband och skinnarmband
Guldig ring med stenar
Guld/bruna naglar
Guld/brun ljus makeup
Håret i en enorm knut i nacken ;)


Kläderna
En byxdress som jag tycker är otroligt cool, gillar den skarpt.
Skorna är beiga mocka-pumps (har ont i fötterna idag efter dem btw...)



lördag 2 juli 2011

Today is the day

Godmorgon. Vädret är inte riktigt med oss idag så som det var i veckan, det är lite synd eftersom konserten ikväll är utomhus. Det är alltså idag det smäller.

Idag hålls en hyllning till Ted Gärdestad på Holmberget. Det är Rock 'n' roll machine (maskinen) som står för detta spektakel och jag, Ellen och Hannah & Mats är gästartister. Det är även en liten kör med från min dansskola. Det kommer bjudas på många av Teds låtar och en härlig stund i sommarkvällen.

Så kom till Holmberget i Torshälla kl 19.30 ikväll, biljetter kan köpas på plats.

Igår var mamma och jag på stan och jag hittade hela outfiten till idag. Förutom skorna, lilla örhänget och en del av armbanden.

Det här är smyckena jag ska ha. Kläderna får ni se senare...






torsdag 30 juni 2011

I broke a record

Jag har just satt rekord i antal besökare på en månad, eller ni har väl satt det rekordet egentligen. Ni har satt rekord antal besökare på min blogg. Den här månaden har jag haft över 1000 besökare, det tidigare rekordet var ca 780. Tack så mycket alla läsare, det gjorde mig glad.

Vilken totalt onödig sak att skriva om och vilken totalt onödig sak att ens bli så glad över men när man inte har så mycket annat för sig så blir det så. Jag blev glad i alla fall!

Musik är bra för själen

Dagen var härlig, spelningen var mysig och trevlig. Trots att Elin och jag höll på att smälta bort av värmen och trots att solen emellanåt stekte på oss så att de svarta tangenterna på mitt piano blev väldigt, väldigt varma. Men det var en mysig eftermiddag, mysig miljö och mysig atmosfär.

Vi kom dit ungefär vid 13 och började ställa upp min anläggning, koppla sladdar och mikrofoner, soundcheckade och det ena med det tredje. Sen spelade vi vid 14, fyra låtar blev det och en stund senare även en repris och en extralåt, oplanerat. Extralåten bestämde vi där och då att det skulle bli Viva la vida, dock en ganska mesig version av den eftersom vi inte hade något komp men det funkade. Uppskattat var det i alla fall. När vi var klara plockade vi ihop och åkte hem, trötta av värmen men glada.

Här bjuder jag på en bildkavalkad som hette duga.


Vacker flicka med vackert instrument

Spelelispel


Sweet

Cello/Ukulele

Mixerbord

Mysiit

Uppställt

Cool...

Singing in the rain... typ...

Och så spelade vi ju lite också.

Spel

Strumpofon

Elin vaktar sin cellobello

Glada flickor efter en fin eftermiddag



Puss